Agneta Horns jordebok, en samling kartor från 1667-1668

Kvinnan
Agneta Horn tillhörde den yppersta grädden av svensk adel under 1600-talet, dotter som hon var till Gustaf Horn och dotterdotter till Axel Oxenstierna. Hon skulle dock kunnat gå ganske obemärkt in i historiens mörker, så som skedde med de flesta kvinnor, adliga eller inte, men se, det såg hon till att så inte skedde. I samband med arvstvister efter sin far Gustaf Horn skrev hon en inlaga till tingsrätten på gott och väl hundra sidor, ett ”Leverne” som boken kom att kallas då Bonners gav ut den 1908. Boken ger en unik inblick i hur det var att vära upp i ett krigshärjat norra Tyskland och sedan i Sverige inom kretsen av de högst rankade adelsfamiljerna. Agneta Horns biografi är dock en ganska dyster historia om ett försummat barn som ansätts av elaka styvmödrar och fastrar, men hon stärks av motgångarna och vågar så småningom, lik en annan Sigrid Lavransdotter, stå upp mot ett arrangerat giftermål för att få gifta sig med den hon själv har valt, nämligen Lars Crus, översten över Västgöta ryttare, alls inte lika fin som den släkten utvalt, nämligen Erik Sparre. Nåväl, all hennes lamentation måste tas med en nypa salt, boken är ett stycke vinklat inlägg i en arvstvist, men om bara hälften av det hon beskriver inträffat, så ser vi en kvinna som genomgått svåra föruster av nära och kära, som har motarbetats av släktingar, men som vet sitt värde och som vågar följa sin egen väg. Boken finns numera på nätet i originalortografi. Tag och läs.
Kartorna 
Det var kanske i samband med arvstvisten som Agneta Horn bestämde sig för att få sina gods inmätta och under åren 1667 och 1668, en period då ytterst få kartor upprättas i Sverige tillkom jordeboken med sjutton kartor från Småland, sexton från Jönköpings och en från Kronobergs län. Namnet på lantmätaren var Nilsson, men jag kan i bloggande stund inte påminna mig förnamnet (men han har nummer 1480 i Victor Ekstrands Svenska lanmätere. Muntlig uppgift Clas Tollin, SLU/RA). De sjutton kartorna ger gedigen information om jordbruklandskapet under 1600-talets mitt och kompletterar på ett förnämligt sätt de geometriska jordeböckerna som tillkom ca tjugo år tidigare. Inte minst får vi genom AG´s jordebok de första kartorna från Jönköpings läns sydvästra del där socknar som Reftele, Villstad, Burseryd, Södra Hestra, Anderstorp och Åsenhöga finns representerade. Titta på kartorna på lantmäteriets hemsida. Jordeboken har beteckningen E5.
Seminariet
23-24 maj i år var det seminarium på KVHAA (kungliga vitterhets historie och antikvitetsakademin) på Villagatan i Stockholm. Turen har nämligen kommit till de geometriska jordeböckerna från 1600-talets senare del att skannas och tillgängliggöras genom Riksarkivets försorg. Riksbankens Jubileumsfond står för fiolerna. I detta sammanhang inggick ju Agneta Horns jordebok som en självklar del. Under två dagar seminerades det kring Sveriges underbara kartskatt, men även om den Finska och den Pommerska, områden där svenska staten upprättade kartor under 1600-talet. Mer och mer finns tillgängligt på nätet. Min erfarenhet är att just de yngre  geometriska kartorna, de som framställdes mellan 1680 (1667 om vi tar med AG´s jordebok) och 1730 är de som ger den absolut bästa informationen om Sveriges agrarlandskap före skiftena. Vegetationsuppgifter, både markvegetation och trädslag tas oftast med, och upplysningar om binäringar (som jag ofta tror egentligen varit huvudnäringarna ekonomiskt sett) är frekventa. Tyvärr är de sena gemetriska kartorna inte så många från Jönköpings län, men de som finns ger en fantastisk bild in i ett jordbrukslandskap som, framför allt vad gäller utmark och hagmark skiljer sig markant från det vi hittar senare, vid t.ex laga skiftet och som visar att landskap var och är dynamiska strukturer.           
Agneta Horn 1629-1672 skrev en levnadsbeskrivning som är unik i sitt slag. Dessutom lät hon upprätta en geometrisk kartering av sina undelydande gårdar i Småland 1667-1668. Målning av David Klöcker Ehrenstrahl.
Kartan över Hälgaryd i Rogberga socken 1667 kan jämföras med den tjugo år tidigare upprättade geometriska jordebokskartan från 1646. Vi ser då hur framför allt hägnader inom inägomarken underredovisas i den äldre kartan, vilket ger oss en källkritisk ingång till tolkningen av de äldsta geometriska kartorna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s