De agrara lämningarna, inte bara sten

Mera sten…mera sten…såklart. Att vi så idogt nämner all sten vi har här i Farstorp är kanske inte så konstigt, trakten ligger på en moränås mitt på Sydsvenska höglandet. Vad man däremot kan tycka är mycket imponerande är hur de människor som bröt ny mark här en gång fick kämpa och slita. Vi kan idag sucka och ibland beklaga oss över hur jobbigt det är att flytta på alla dessa ton och åter ton av sten som vi dagligen gör i vårt arbete. Men då måste man återigen skänka en tanke till de människor som levde här utan vare sig moderna maskiner eller skor med stålhättor, som för hand bar all sten och la i röjningsrösen, som vi idag plockar bort till stor del med hjälp av grävmaskin.

Sten, sten och mer sten…
Nu har vi jobbat de allra sista dagarna i Farstorp, hösten har kommit på allvar och de sista timmarna lades främst på att samla ihop och ordna vår fältdokumentation. Denna ska vi ha med oss in från fält för att bearbeta och tolka. De prover vi vill analysera ska väljs ut för att sedan skickas till olika laboratorier. 

Arbetet med de agrara lämningarna har inneburit avbaning av större ytor och sedan undersökning av utvalda röjningsrösen med intilliggande odlingsjordar. Vi har också använt oss av en metod som innebär att vi mäter in, förutom röjningsrösena, även alla stenar och block inom de avbanade ytorna. Inmätning har gjort att vi kunnat titta på ytorna i fågelperspektiv och därmed lättare kunnat se strukturer som vi annars inte upptäcker. Vi har också fått området både lodfotograferat och flygfotograferat, vilket tillsammans bidrar till vår tolkning av området.

Mats fotograferar rösen och avbanade ytor i fågelperspektiv.
Vi har inom de avbanade områdena konstaterat att olika ytor skiljer ut sig. Vi har sett vissa ytor där röjningsrösena är små och ligger tätt och andra ytor där rösena är större och ligger glesare. Ytorna med de små tättliggande rösen verkar mindre röjda, än ytorna där de större rösena dominerar. Det kan vara en indikation på att vissa ytor har odlats mer intensivt än andra, de är därmed mer välröjda. Det kan också innebära att området expanderat över tid, alltså att man brukat jorden under lång tid. Svaret på det kommer vi förhoppningsvis att få när dateringarna så småningom är klara.
I de avbanade ytorna framträder röjda områden (i förgrunden) och ej röjda områden (i bakgrunden).
Det har tagits prover både i röjningsrösena och i odlingsjorden intill. Kol har samlats in för datering, markpollen för att se hur landskapet såg ut när marken brukades och på vissa delar har vi också tagit makroprover som kan visa vad som en gång odlats i området. Det kommer att vara till stor hjälp när tolkningen av den fossila åkern ska ta sin början. En första tolkning gör vi så klart i fält, men det slutliga svaret får vi förhoppningsvis när analysen av alla prover är klar.
 
Ett snittat (delat) röjningsröse. Prover har tagits från de olika lager som iakttagits och dokumenterats.

Vi ser med spänning fram emot vad arbetet med de agrara lämningarna kommer att ge oss för svar. Det är stimulerande och intressant att följa spåren av de människor som en gång i tiden brukade marken och levde i trakter som idag utgörs av skogar som vi ser som riktiga ”tassemarker”.
 
Så här ser röjningsrösena ut innan de torvats av och rensats fram.
Britt Ajneborn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s