Smålandsstenar: Gravfältet växte

Efter några minst sagt intensiva veckor är nu förundersökningen av gravfältet från yngre järnåldern klar. Sedan förra inlägget har vi schaktat upp en större yta kring gravarna och kan nu konstatera att det finns spår efter ytterligare sex kantrännor kring de tre högarna som vi kände till från början.

Tornfoto över del av gravfältet

Vissa av av kantrännorna är fragmentariska och svåra att se, så vi får hoppas att det finns något kvar av själva brandlagren. Utöver de gravar vi identifierat utifrån kantrännor finns ytterligare en skiftning i marken som fångat vårt intresse. Den är rektangulär, ca 1×2 meter, och ligger i ungefärlig öst-västlig riktning. Ja som ni förstår misstänker vi att det kan smugit sig in en skelettgrav bland brangravarna. Kring den finns ingen kantränna så om det är en grav skiljer den sig på flera sätt gentemot de andra på gravfältet.

Den slutliga undersökningen på platsen har precis börjat, och vi kommer nu att påbörja undersökningen av själva gravarna. Så snart kan vi förhoppningsvis ge lite mer detaljerad information om fynd, gravskick o s v för det finns många återstående frågetecken att räta ut. Vi återkommer vartefter bilden klarnar.

Smålandsstenar: Fler gravar!

Precis som vi misstänkte finns det fler gravar kring de tre som var synliga ovan mark. När vi schaktade söder om högarna så dök snart ett mörkare stråk upp i sanden och den rundade formen avslöjade att det var en kantränna till yterligare en grav. Vi har ännu inte schaktat något innanför kantrännan så vi vet inte om brandlagret är intakt eller om det är omrört av odling och ligger i ploglagret. Därför kommer vi att gräva några provrutor för hand mitt i graven för att försöka lista ut den saken. Några meter öster om den nypåträffade graven finns ytterligare ett mörkare stråk i ett schakt så det skulle förvåna oss om det inte ligger ännu fler gravar i omkrådet.

I förgrunden syns den nypåträffade kantrännan som ett mörkt stråk mot den ljusare sanden. I bakgrunden syns en av de ”oskadda” högarna som vi grävt bort växtlagret från.

Anledningen till att vissa av gravarna förlorat sina överbyggnader är att det odlats på platsen. Plogen eller årdret har körts fram och tillbaka, över och genom, gravarna till dess att högarna slätats ut och inte längre syns. Så de terrasskanter vi såg redan vid den första inventeringen är säkerligen till stora delar uppbyggda av material från de bortodlade gravarna.

Smålandsstenar: Första högen i profil

Nu har vi påbörjat undersökningen av en av de tre högarna utanför Smålandsstenar. Vi valde den mittersta av de tre då den hade en synlig skada efter att någon varit där och härjat.

Innan vi började så var vi lite osäkra på vad vi skulle stöta på, se tidigare inlägg, men nu börjar bilden klarna. Hela överbyggnaden tycks bestå av sand och centralt i graven finns ett brandlager.

Högen under utgrävning. Störningen vi såg i ytan berodde på att någon grävt ner en hink med ben i graven, se det runda hålet mitt i bilden, samt även grävt ner en massa gamla verktyg av någon okänd anledning.

Utan att vi ännu gått in i brandlagret så har vi redan hittat en del brända ben och någon enstaka bit keramik så nu börjar vi få en känsla av vad vi har att göra med, även om överraskningar kan komma längre in i graven.

Runt högen finns en kantränna, i princip ett grävt dike, vilket glädjer oss. För snart ska vi börja sökschakta efter överplöjda högar i området och då är just kantrännor den lättaste konstruktionsdetaljen att hitta då de avtecknar sig som stora cirklar i marken. Vi tycker att det borde finnas fler gravar där då de oftast ligger i lite större grupper, men det får vi återkomma om.

Jan och Mikael reste dessa stenar…

Under tidigt 1900-tal arbetades det med att anlägga ett pedagogiskt gravfält i anslutning till det friluftsmuseum som finns i Jönköpings stadspark. Planerna var omfattande, och ett stort antal olika gravtyper från järnåldern skulle byggas som besökarna skulle kunna vandra runt bland. På planritningar från den tiden kan man se olika former av i första hand stensättningar: runda, kvadratiska, triangulära, skeppsformade o s v.

En karta över det planerade gravfältet från 1905

Men som så ofta blir det inte riktigt som man tänkt sig. En stor skeppsättning med förebild från Berga socken, en stor sexudd med förebild från Byestadsgravfältet utanför Vetlanda och en mindre tresidig stensättning byggdes, men tycks arbetet ha avstannat i brist på resureser.

För några år seda undersöktes ett domarringsgravfält från mellersta järnåldern någon mil söder om Jönköping och då fanns stadsparken med i tankarna. Stenar från gravfältet sparades och för någon dryg vecka sedan uppförde vi nya ”gravar” i anslutning till de som byggdes för cirka hundra år sedan. Så utöver de äldre kan man nu även se en domarring, en kvadratisk stensättning och vad vi brukar kalla en hussättning (i FMIS benämnd fyrsidig eller rektangulär stenkrets). Den sistnämnda har vi gett namnet ”hussättning” efter att stenarna placerats i ett likartat mönster som de takbärande stolparna bildade i järnålderns långhus.

Den nya ”domarringen” efter förebild från Stigamo i Barnarps sn

Den kvadratiska stensättningen blev inte helt klar, då vi helt enkelt fick slut på sten. Men förhoppningsvis ska det inte dröja ytterligare 100 år innan vi återupptar arbetet denna gång.

Hussättningen efter en förebild från Torsviksgrävningen (Barnarp RAÄ 29)

Tanken är att ”gravfältet” nu skall skyltas där vi kan berätta om de ambitioner som en gång fanns vid gestaltandet av stadsparkens olika miljöer. Det kommer också att krävas att kommunen håller efter och kontinuerligt röjer området som annars hotar att snabbt växa igen. Förhoppningen är även att museets skolverksamhet ska förlägga en del av sina aktiviteter där.

Ölmstad: Världspremiär

Givetvis hade vi skolverksamhet vid järnåldersboplatsen i Ölmstad som undersöktes i somras (se tidigare inlägg). Allt gick väldigt bra och eleverna från Ölmstadskolan kom och hjälpte oss att gräva.

Och så långt gick allt enligt undersökningsplanen. Vad vi i projektet inte såg komma var uppföljningen. En av museets tekniker/pedagog föreslog för (nu) sjätteklassarna att de skulle göra en film tillsammans och sen tappade vi projektansvariga kontrollen.

Elever och personal vid skolan har sedan dess producerat en film med allt vad det innebär. Eleverna har gjort allt själva och vi arkeologer har endast svarat på några frågor då och då.

Så allt vi vet är att filmen handlar om en dag i Ölmstad under äldre järnålder, närmare bestämt år 11. Resten ser vi med spänning fram emot tills filmpremiären på måndag (19/12, kl 18 00 i Ölmstads idrottssällskaps lokaler). Alla är hjärtligt välkomna men för er som inte kan ta er till premiären så kommer filmen läggas ut här inom kort.

Ölmstad: Summering av fältarbetet

Nu efter drygt tio veckor har vi avslutat fältarbetet i Ölmstad. Men mycket arbete återstår ännu innan projektet är färdigt. Nu ska allt registreras, insamlade prover analyseras på olika laboratorier och slutligen ska rapporter skrivas. Men innan dess kan en kort sammanfattning göras av vad som hittills skett.

Södra delen av undersökningsytan, före och efter undersökningen.

Att arbeta med så stora ytor som vi gjort kräver givetvis att man är många som hjälps åt. I Ölmstad har drygt 20 personer deltagit i fältarbetet. Huvudsakligen har arbetsstyrkan utgjorts av arkeologer från länsmuseet men vi har även fått hjälp av arkeologer från Östergötlands läns museum och Kulturmiljö Halland som utgjort en referensgrupp. En kvartärgeolog från Stockholms universitet har hjälpt oss med insamling av prover och tre studenter från Högskolan på Gotland har genomgått en femveckors praktikkurs på grävningen. Sist men inte minst har vi fått ovärderlig hjälp av ett tiotal maskinister med allt från själva grävandet till allt det praktiska med bodar, vatten, el och så vidare.

Den huvudsakliga grävstyrkan

Så här direkt efter projektets fältfas kan man redan konstatera vissa saker även om materialet vi undersökt ännu inte analyserats. Sammantaget har vi hittat och undersökt sju långhus. De skiljer sig åt, både i storlek och konstruktion, vilket troligtvis tyder på att de haft olika funktioner. Och tillsammans med de sex hus som tidigare undersökts i området gör de Ölmstad till den plats i länet med störst koncentration av hittade och undersökta förhistoriska hus. Extra roligt är att vi även hittat brunnen och avfallsplatsen, dels för att vi så ytterst sällan hittar dessa typer av lämningar men också för att de gör bilden av boplatsen mer komplett.

Slutligen vill jag passa på att tacka alla som besökt oss på fältet. Nästan alla skolklasser från Ölmstadskolan har provat på att arbeta som arkeologer under några dagar, över 100 personer har kommit till visningarna som hållits. Tillsammans med de övriga som besökt oss mer eller mindre organiserat så uppskattar jag att närmare 300 personer besökt undersökningen under dessa veckor. Tack för att ni kom.

Nu ska vi som arbetat i projektet ha semester men återkommer här på bloggen när analyssvaren börjar dyka upp och rapporterna ska skrivas.

Trevlig sommar!

Ölmstad: Sista visningen

På tidag den 28 juni kommer den sista visningen av den arkeologiska undersökningen att hållas kl 17 30.

Hjärtligt välkomna!

Ölmstad: En brunn

En något märklig del av äldre järnålderns boplatser är brunnar. Det är inte själva brunnarna som är anmärkningsvärda utan att de är vanliga i vissa delar av landet, som t ex Östergötland och Skåne, medan de nästan aldrig hittas i vårt län eller exempelvis i Halland. Varför det är så vet vi inte.

Men nu har vi ändå hittat en brunn i Ölmstad. Den är cirka 2 meter i diameter och 1 dryg meter djup.

Brunnen i genomskärning

Det fina med brunnar är att de ofta inehåller frön och pollen från de växter som fanns i området. Så förhoppningsvis kan de prover vi tagit ur brunnen ge svar på vad som växte och odlades på boplatsen.

Ölmstad: Kort lägesrapport efter första veckorna

Nu har vi schaktat i drygt två veckor och större delen av undersökningsytan är nu äntligen frilagd.

 

 

 

 

Som alla förstår så blir det väldigt stora dumphögar när man parallellt gräver veckovis med två grävmaskiner, så under dessa inledande veckor är det nästan lika mycket fokus på logistik som på själva arkeologin.

 

 

Men nu när massorna till stora delar flyttats så framträder spåren efter järnåldersboplatsen så sakteliga. Som vanligt bekräftas ens förväntningar till viss del medan andra saker dyker upp som man inte riktigt väntat sig. Inom några delar av ytan tror vi oss redan nu se var hus ligger, vilket var förväntat, även om vi inte undersökt dem än. Medan en större stentäckt yta som vi hittat och tror är en stensättning, d v s en typ av grav, kom mer som en överraskning.

 

Närmaste dagarna kommer vi undersöka ett av de områden som vi tror innehåller hus, så det blir troligtvis temat på nästa inlägg här.

Ölmstad: Nu är vi igång

Undersökningen av järnåldersboplatsen RAÄ 104 i Ölmstads socken startade officiellt efter påskhelgen men faktum är att vi tjuvstartade något tidigare. Några veckor innan grävmaskinerna rullades ut så utfördes de första momenten innan matjorden började schaktas bort. Dels fosfatkarterades undersökningsytan och dels undersöktes den med metalldetektor.

Just nu pågår ett större forskningsprojekt vid universitetet i Buffalo som leds av Dr Tina Thurston. Projektet går ut på att hitta förhistoriska boplatser med hjälp av fosfatkartering, och vi har turen att hon och hennes medarbetare är intresserade av att arbeta i vårt län.

Fosfatkartering kan mycket förenklat beskrivas som att allt avfall som lämnas på en plats i sin tur lämnar efter sig just fosfater i marken. Och genom att analysera jordprover kan man se var halterna av fosfater är högre än normalt. Dessa områden med högre fosfathalter kan då visa var äldre boplatser funnits.

Provtagning efter fosfater

Samarbetet med våra amerikanska kollegor går i Ölmstad inte i första hand på att hitta boplatsen, eftersom vi redan vet var den finns, utan att försöka se hur stor den är. Det kan ju faktiskt vara så att den är större än det område som vi har kunnat gräva i. Därför började vi med att ta proverna inom den ytan som ska undersökas, innan grävmaskinerna började ta bort matjordslagret, och senare kommer ett större område kring den kända boplatsen att provtas och analyseras. Först då får vi en inblick i boplatsens utsträckning. Så resultatet kommer vi få vänta på ännu ett tag.

Som tidigare nämndes passade vi även på att gå över den 28 000 kvadratmeter stora ytan med metalldetektor innan själva grävarbetet påbörjades. Boplatser från äldre järnålder är inte kända för att innehålla några större mängder metallfynd men vi ansåg ändå att det kunde vara värt att göra ett försök eftersom vi inte provat metoden så ofta tidigare på boplatser från denna tid. Vi hittade mest spik, kapsyler och annat skräp som vi genast kunde slänga. Men trots att vi inte hittade några förhistoriska föremål i detta skede så kommer vi att göra ett nytt försök med detektorerna lite senare när det översta jordlagret är bortschaktat.

Grävmaskinerna anländer inför grävstart

Nu har undersökningen pågått cirka två veckor och vi börjar få en bild av vad som döljer sig i marken kring Kyrkröset. Och snart återkommer vi här med de senaste resultaten.